Den mest lästa artikeln hittills i år handlar om mammorna med många barn, som tycker att stadsdelens sommarutflykter diskriminerar dem.
Max tre barn är gränsen för att få följa med på de åtråvärda platserna i bussarna och leder till helt onödiga konflikter i en familj. För en ensamstående mamma med fler barn är det helt hopplöst. Vilka av barnen ska hon välja bort?
En lokal moderat politiker ondgjorde sig på X över att det ens finns billiga utflykter för barnfamiljer. (De är gratis för barn och vuxna betalar 50 kronor.) Hans inlägg bidrog säkert en del till höga läsarsiffror (nästan 40 000 unika läsare), och även några enstaka rasistiska mejl till redaktionen.
Inte alla hade hus i skärgården eller reste utomlands
När jag växte upp fanns det badbussar för barnen i Solna, som var hemma i stan under sommarlovet. Jag tillhörde dem, som åkte med till Hässelby strandbad, tog simborgarmärket och fick vetebulle och saft på eftermiddagen. Vi var många och det var gratis. Det var ett litet exempel på hur samhället ville jämna ut förutsättningarna för alla barn. Inte alla hade hus i skärgården eller reste utomlands.
Om inte staden ska kunna vara generös mot barnfamiljerna i ett område där behovet är som störst, vem ska då vara det?
Kerstin Gustafsson Figueroa
