Enligt en studie av det amerikanska biståndsorganet USAID uppgår värdet av kamelmjölken enbart i Somalia till cirka tre miljarder dollar per år. Men EU:s livsmedelsregler sätter stopp för en export till Sverige.
Sedan länge är kamelmjölk en värdefull dryck i Östafrika men givet mjölkens hälsofrämjande fördelar har det länge talats om kamelmjölk som en möjlig exportvara.
– Somalia har stor potential för att exportera kamelmjölk. Landet är redan världens största kamelmjölkproducent. Men i dag är man ännu inte redo att exportera på grund av regleringar samt brist på infrastruktur. Men jag är säkert på att Somalia kommer att börja exportera kamelmjölk när landet blir mer stabilt, säger svensk-somaliern Mohamed Jimale som anser att det är dags att tala mera om det ”vita-guldet”.
Mohamed Jimale har startat bolaget Agrikaab för att hjälpa den somaliska industrin att hitta köpare i utlandet. Med sex aktiva jordbruksområden i Somalia fokuserar man även på kameluppfödning så bönderna kan producera mjölk som också räcker till tillverkningen av ost och glass.
– Jag vill skapa jobb för nomader i Somalia som har flyttat till städer som Mogadishu på grund av torkan. De kan hitta jobb hos våra kamelfarmer och i våra nya växthus. Samtidigt vill jag bidra till matproduktionen i landet. Somalia har stora problem med jordbruket på grund av torka och brist på vatten, så det är inte längre hållbart att enbart producera mat på det traditionella sättet.
Bolagets idé är att köpa ett sextiotal kameler på 6-7 år, som sedan, medan de väntar på att kalva, får beta kring staden Galcayo. Under tiden tas de om hand om nomader och ges vatten, mat och mediciner, enligt bolagets hemsida.
Efter 13 månader kan de komma att föda de första kalvarna och först efter det kan de som investerat förvänta sig avkastning från försäljningen av mjölken. Om någon kamel blir sjuk, bortrövad eller inte ger avkomma så fördelas investeringen på hjorden som helhet enligt hemsidan.
Mohamed drev tidigare investeringsplattformen under namnet Ari.farm. Då var idén att användarna skulle kunna investera i getter i Somalia med chans till framtida avkastning vilket både Breakit och Di Digital rapporterat om. Men efter att getprojektet fick slut på pengar, stängdes farmen och hundratals av bolagets kunder drabbades när utbetalningarna uteblev.
– Jag har fått en massa erfarenheter från det projektet. Getfarmen var bara ett av våra projekt som inte gick bra, men det var inte hela företagets verksamhet.
Den stora utmaningen enligt Mohamed Jimale är svårigheterna att operera i ett land som Somalia med stora säkerhetsrisker.
– Men jag tycker ändå att Somalia går framåt och att det händer beror mycket på investeringarna i landet från den somaliska diasporan.
https://twitter.com/agrikaab/status/1138394041060646913
Martin Schibbye
Blankspot
Den här artikeln publicerades ursprungligen på blankspot.se. Det är fritt att återpublicera och översätta Blankspots reportage så länge som man anger Blankspot och artikelförfattaren som källa samt länkar till originalartikeln.
