Hela förvandlingen av Tenstaplan har kostat staden minst två miljoner, men är ännu inte klar. Planteringarna ovanpå Elicias kiosk måste göras om och det nygjorda räcket vid trappan rostar redan.
– Staden måste ha gott om pengar, suckar Morad Saliba, ägaren till Elicias kiosk.
Det har snart gått ett år sedan rivningen av Tenstaplan inleddes. Trappan stängdes av, räcket skulle bytas ut och de tomma planteringslådorna ovanpå Elicias kiosk skulle rivas. Arbetet som beräknades ta en och en halv månad, tog fyra månader. Och är inte riktigt klart än.
– Nej, vi ska rensa bort ogräset och plantera några spireabuskar, säger Fredrik, som bara vill heta Fredrik, och har anlitats av Peab.
Planteringarna som gjordes i ordning tidigare i våras har redan vuxit igen. Döda växter trängs med meterhögt ogräs. Morad Saliba har hållit koll på planteringen.
– Jag har räknat plantorna, det var 100 plantor. Av dem har 80 vissnat och dött, det är illa skött.
Han visar också att det nygjorda järnräcket i trappan och runt hela platsen ovanpå kiosken måste åtgärdas.
– Titta, det rostar på flera ställen och färgen har lossnat. De har inte gjort underarbetet ordentligt.
Två nya bänkar är på plats och ett bord där emellan. Men de liknar mer sängar, det är lite svårt att sitta där, tycker Morad Saliba.
Under den tid som trappan och hissen på Tenstaplan var avstängda förlorade Elicias kiosk åtskilliga kunder. Folk slutade helt enkelt att använda den tunnelbaneutgången.
– Under de fyra månaderna förlorade vi 60 000 kronor, och jag fick 17 000 i ersättning. Och det tog minst två veckor av telefonsamtal innan jag fick någonting.
Anledningen till hela förvandlingen av Tensta torg var att göra platsen tryggare. Ett skäl som angavs var att planteringslådorna skymde polisens övervakningskameror. Om det blev fri sikt skulle narkotikaförsäljningen försvinna därifrån. Morad Saliba skakar på huvudet.
– De säljer knark mitt på torget här, alla ser dem.
Kerstin Gustafsson Figueroa
