Halvvägs mellan slalom och löpning. Så känns det när Rinkeby Run springer intervaller i skogen med Sundbybergs orienterare. Det går fort över stenar, rötter och nerfallna träd. Samtidigt måste man göra ungefär ett vägval i sekunden.
Målsättningarna varierar. Många tävlar i orientering, men Noah Örtegren från Rinkeby och Niklas Henningson från Sundbyberg siktar mot Stockholm Marathon, där Niklas siktar på två och en halvtimme. Lyckas han med det kan det bli en topp-20 placering. Noah sätter siktet ungefär en timme längre än Niklas.
Här finns rena motionärer också, och barn i tio-tolv års åldern. Allihop startar när Maria Slars Paulsson blåser i visslan. De starkaste löparna springer i en stor cirkel, och de mindre starka löparna springer en lite mindre. Efter sjuttio sekunder är alla tillbaka vid stenhällen där vi startade. Tjugo sekunder senare är vi igång igen.
Man dras med och hinner inte tänka på hur trött man är
– Det är roligt att springa med en så stor grupp. Man dras med och hinner inte tänka på hur trött man är, sade Blerim Salihi från Kista.
Samtidigt är det här ett exempel på hur idrotten integrerar. Där ute i skogen är det ingen skillnad på löparna från Rinkeby Run och de från Sundbybergs IK.
En fördel med löpning, orientering och de flesta konditionssporter är att alla vill att alla andra ska lyckas. Det finns ingen intern konkurrens. Inget A-lag och ingen bänk. Alla får tävla så mycket de vill. Kanske är det delvis därför som stämningen är så positiv. Just det har Utbildningsradion hört, så den fjärde juni kommer de och filmar träningen.
Rinkeby Run har samling halv sex hos Romeos Café i Rinkeby centrum. Kvart i sex joggar allihop sakta mot ”Vita Villan” i Ursvik, där Sundbybergs Orienterare möter upp.
Mårten Westberg, Rinkeby Run
