Det behövs inga brottsmisstankar. Från och med igår, den 1 september, gäller nya lagar som ger polisen möjlighet att använda buggning, husrannsakan och genomsökning av digital data i molntjänster.
Tidöpartiernas lagförslag har drivits igenom ett efter annat och flera betydande lagändringar har trätt i kraft under året. Nu utökas preventivlagen Lag (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.
Sedan 2023 ges tillstånd till hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation om polisen anser att det ”finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva brottslig verksamhet”. Nu får polisen ytterligare befogenheter och kan lyssna av rum, göra husrannsakan och söka igenom data på distans, i preventivt syfte.
Bland de brottsrubriceringar som kan utgöra grund för den här typen av hemliga tvångsmedel nämns sabotage, uppror och terrorbrott inklusive ”deltagande i en terroristorganisation” och ”finansiering av terrorism”. Men lagändringarna har fått skarp kritik från bland annat Advokatförbundet som inte tycker de är vare sig motiverade eller proportionerliga.
Särskilda övervakningsprogram kan användas för att slå på telefonens kamera
Nu är det alltså upp till polisen att avgöra både vem som kan tänkas delta i en terrorklassad organisation i framtiden och bestämma vems telefon som ska avlyssnas och kontrolleras.
Det finns särskilda övervakningsprogram som bland annat kan användas för att läsa av krypterade appar och slå på telefonens kamera. Polisen har även rätt att söka igenom post till och från personer utan att det finns någon brottsmisstanke mot dem.
– Staten fått mycket större befogenheter att använda tvångsmedel mot medborgarna, och det tror jag att Järvaborna kommer att märka av, säger advokat Silas Aliki i en tidigare kommentar till Nyhetsbyrån Järva.
Anna Nygård
