Rapporten ”Folkhälsan i Sverige” släpptes i veckan av Folkhälsomyndigheten. I den framgår att hälsan i landet över lag är god och att nära 70 procent av de tillfrågade tycker att de mår bra. Medellivslängden fortsätter att stiga och har passerat 83 år. Men det finns vissa orosmoln.
Under förra året upplevde 11 procent av befolkningen ”allvarlig psykisk påfrestning” och bland unga kvinnor var andelen drygt 20 procent, exakt vad detta beror på framgår inte.
Åren som jämförts i studien går i vissa fall ända tillbaka till 2006 och visar att den ekonomiska standarden ökade under många år, men har sjunkit mot slutet.
20 000 barn per år saknar gymnasiebehörighet
Under 2022 levde till exempel över 100 000 vuxna och 70 000 barn och unga i hushåll där inkomsterna “inte räckt till det nödvändigaste” på flera år.
20 000 barn per år saknar gymnasiebehörighet. Och just utbildning kan vara den viktigaste förebyggande faktorn, menar Järvabon tillika samordnare för hälsoinformatörerna i Region Stockholm, Fatuma Mohamed.
– Det finns något som heter hälsans bestämningsfaktorer, säger Fatuma Mohamed.
Hon visar upp en modell som beskriver olika förutsättningar för folkhälsan i ett samhälle. Den innersta kärnan är sådant som vi ej kan påverka; som ålder, arv och kön.
Sedan kommer ett lager av individuella levnadsvanor – som kost och dryck. Redan där skiljer de som har låg utbildningsgrad sig från de med högre utbildningsgrad.
Något hon brukar upplysa om när hon är ute, är att kosten är oerhört viktig. “Fatuma, allt det här du rekommenderar är ju dyrt. Prata med oss om hur vi kan få jobb istället”, säger hon om de reaktioner hon kan få under sina föreläsningar med Transkulturellt centrum.
Individen bär såklart ett ansvar, utbildning är huvudnyckeln till jobb
Hon menar att folk är realistiska, de köper vad de har råd med. Om folk inte har råd med goda levnadsvanor påverkas även tillgång till sociala nätverk, som träning och föreningsliv, levnads- och arbetsförhållanden, som utbildning och jobb, men även boende negativt på sikt. Psykisk ohälsa kan också vara ett tabu.
– Det här är allas ansvar. Individen bär såklart ett ansvar, men utbildning är huvudnyckeln till jobb. Långsiktigt tycker jag att politikerna har ett ansvar, säger Fatuma.
Med utbildning följer de godare levnadsvanorna och tillgången till bättre betalda och mindre fysiskt krävande jobb.
I rapporten ges flera exempel på hur de med lägre utbildningsnivå uppvisar stora skillnader i hälsan jämfört med både de som har gymnasial och eftergymnasial nivå. Under 2019–2022 hade till exempel nästan fyra gånger så många personer 25 år och äldre med förgymnasial utbildning typ 2-diabetes jämfört med motsvarande siffror för grupp med eftergymnasial utbildning.
Liknande mönster finns för självskattningen av hälsa, där de med lägre utbildning eller inkomst skattade sin hälsa som god jämfört de med högre utbildningsnivå eller inkomstnivå.
– Varför har vi ingen folkhälsominister i Sverige? avslutar Fatuma Mohamed.
Här kan du läsa hela rapporten “Folkhälsan i Sverige”.
David Johansson
