Långt ned på Helsingforsgatan, ett stenkast från Husbybadet, finns en dörr med en anspråkslös skylt på, Kitab-i Arzan. Sedan 1999 döljer sig en hel värld av persisk och kurdisk litteratur innanför de gula tegelväggarna.
– Jag letade efter lokal i Stockholm och hittade den här där många iranier och perser bor, säger ägaren Nemat Alimoradi.
Vi tar det från början, när Nemat, eller ”Namo” som han ofta kallas, var politiskt aktiv under revolutionen i Iran. Det var en tid när det likt idag rådde censur i landet. Många förlag började ändå ge ut böcker, med vita omslag och diskret text på.
– Jag kände att det var min skyldighet att sprida kunskap om min befolkning, framför allt från den kurdiska delen i södra Iran.
Han började dela ut böcker på gatorna, folk tog dem och sa att de skulle betala senare, men glömde det.
– Några lärare såg mig och kom med pengar så att jag kunde köpa fler. Det är ett bra minne, säger Namo.
1986, när han väl hamnat i Sverige, märkte han att det fanns många iranier här. De flesta politiskt aktiva och de behövde böcker. Bokhandeln har i dag 12 000–14 000 böcker
– Så därför startade jag i Jönköping, med mycket hjälp av bibliotekarien Barbro Strömblad.
Året var 1989 och Barbro berättade vilka lagar som gällde och att han behövde starta eget. De började med att låna ett par hyllor i ett bokkafé som Vänsterpartiet drev, så småningom blev hela lokalen hans. Tio år senare flyttade han bokhandeln till Akalla, ett annat område där många i målgruppen fanns.
25 år senare drivs Kitab Arzan fortfarande av Namo, nu tillsammans med hans son, med 12 000–14 000 böcker i sortimentet med mestadels persisk och kurdisk litteratur. Förlaget med samma namn har gett ut mer än 300 verk, många romaner, av kurdiska författare i Sverige.
– Vi har till och med en del böcker på svenska och sådant som folk tryckt och lämnar, som vi säljer åt dem, eller som vi själva trycker.
Sedan några veckor har de även öppnat ett Tiktok-konto som börjat väcka uppmärksamhet med sin generation Z-vibe och Namos påtagliga bokhandlare-charm. Meningen är få folk att köpa böcker hos Namo, för kulturens skull
– Pappa förklarade att det bara var gubbar här och efter ett twitterinlägg förra året kom ändå ett par nya unga hit, så då tänkte jag att jag ska testa den här trenden, berättar dottern som också finns med på intervjun.
Tack vare kontots inlägg har någon kommit från Uppsala med sin pappa och en annan med äpplen till Namo för att visa sitt stöd. På bara ett par veckor passerade följarantalet tusen.
– Många skriver till honom med frågor. Meningen är få folk att köpa böcker hos Namo, för kulturens skull, och för att köpa förlagets böcker, fortsätter dottern.
Även om målgruppen fortfarande är densamma märker de en viss skillnad på efterfrågan. Färre unga idag läser på persiska, sorani och kurmanji. Jag lärde mig från barndomen att kultur inte får några pengar
– Många barn vars föräldrar har invandrat hit har inte lärt sig att läsa och skriva på sina språk, de bara talar det. Så de ber om översättningar till engelska eller svenska, säger hon under tiden som Namo hämtar två böcker som han stolt visar upp (se nedan).
Men tillvaron för Kitab Arzan är mer utmanande än så.
– Nu har det blivit jättedyr hyra här. Innan coronapandemin var den 10 000 kronor, nu är den nästan 19 000 kronor per månad plus andra utgifter, säger Namo.
Bokhandeln, som är på 180 kvadratmeter, brukar även få en del höga elräkningar. Trots att byggnaden sedan ett år genomgår ett stambyte och periodvis orsakat en lokal utan värme.
– Vi hade diskussioner med HSB, stambyte ska man egentligen inte göra mitt i vintern, en del böcker höll på att bli förstörda av fukt, så kallt var det i några veckor, säger han.
Han förklarar att pengar aldrig har varit det viktigaste, samtidigt som det i dessa tider kan vara bra att ha lite över.
– Det vi tänker mest på är den kulturella sidan, inte en hög inkomst. Jag lärde mig från barndomen att kultur inte får några pengar.
Stödet från många iranier och kurder har varit och är dock fortsatt betydelsefullt. En del handlar böcker fastän de inte läser själva.
– Då blir man glad och får mer kraft att fortsätta, säger Namo.
Att han kallas just Namo har en speciell förklaring, det betyder nämligen okänd på kurdiska och är namnet på Camus bok Främlingen (1942).
– Min fru sa när vi gifte oss, ”vad är det för namn du har, det är inte kurdiskt”, vi ska kalla dig Namo.
I den iranska delen av Kurdistan får man inte ha kurdiska namn, därför fick han ett religiöst.
Censuren är problemet och därför finns Kitab Arzan kvar
Att som Kitab Arzan ge ut böcker utan censur är en omöjlighet i Iran, till och med bröllopsinbjudningar granskas, som ett inlägg från veckans Banned Books Week Sverige berättar.
Tre censurvändor före utgivning är inte ovanligt. De verk som lyckas passera censurens nålsöga är ofta stukade, för att inte säga amputerade, på innehåll.
– Jag skickade 180 sidor av en författare, de klippte 80, säger han som ett exempel.
Namo menar att censuren är problemet och därför finns Kitab Arzan kvar, men som en naturlig konsekvens skickas få av förlagets böcker för utgivning i Iran. Men den internationella efterfrågan har fortsatt.
2016 startades ”Tehran Book Fair, Uncensored” i Storbritannien av den iranska journalisten och bokförläggaren Azadeh Parsapour. Det har blivit en årligt återkommande bokmässa med persiska böcker som getts ut utanför Iran, av oberoende förlag och utan censur. Under åren har den hållits på olika platser i Europa och i Nordamerika samtidigt. De två senaste åren har delar av den svenska mässan hållits i Kista. 2023 på Järvaskolan och 2024 på Kista grundskola, med Baran förlag som arrangör.
Enligt Namo var han bland de första som drog igång mässan i Sverige och har deltagit på flera sedan 2018.
– Det är ganska stort, nästan som bokmässan för iranier och kurder, med kända författare som presenterar sina böcker och talar om allt möjligt, säger han.
Trots alla utmaningarna med att driva en ocensurerad bokhandel med persisk och kurdisk litteratur har de inga planer på att lägga ned. Skörden av 35 års arbete gör sig emellanåt till känna, som när någon hör av sig med ett genuint tack.
– Att vi delar kunskap för dem som inte kan läsa den kunskapen, det är drivkraften, säger dottern.
– Många personer har kunnat doktorera med hjälp av mina böcker, många som idag jobbar på tv eller universitet. Sånt ger mig mycket kraft, men inga pengar, säger Namo och skrattar.
David Johansson
Kitab Arzan på Helsingforsgatan 15 ordnar även seminarier för allmänheten. Nästa tillfälle ges den 3 november då en forskare från Uppsala universitet kommer för att föreläsa om Omar Khayyam, en persisk vetenskapsman och poet från tidigt 1100-tal.
