foto på man som står framför en skolentré
Martin Malmberg.

I slutet av augusti meddelade Tidöpartierna att de går vidare i utredningen med lagförslaget om anmälningsplikt, den så kallade angiverilagen, för offentligt anställda när det gäller papperslösa. Detta har precis som tidigare skapat starka reaktioner, något som Nyhetsbyrån Järva uppmärksammat. Möt några inom den offentliga sektorn om deras syn på situationen.

För mig trumfar rätten till utbildning den möjliga lagen

Martin Malmberg, rektor på Rinkebyskolan, hur ser du på att regeringen går vidare med utredning av förslaget?
– Med tanke på professionsperspektivet så går det stick i stäv med barnkonventionen och där det står att barn har rätt till utbildning, säger han.

Annons:

Han tror att få lärare och offentligt anställda skulle ställa sig bakom om en sådan lag blev verklighet.
– Det leder dessutom i så fall till en skillnad i skollagen.

Han menar att rätten till utbildning, enligt barnkonventionen, bör vara överordnad den möjliga lagen. Samt att konsekvenserna kan bli en strömning av elever från kommunala skolor till friskolor, eftersom anmälningsplikten ej verkar gälla dem.
– För mig trumfar rätten till utbildning den möjliga lagen, säger han per telefon till Nyhetsbyrån Järva.

bild på kvinna som tittar in i kameran
Marianella Monzon Vera. Bild: Privat

Jag är inte gränspolis, jag är bibliotekarie

Marianella Monzon Vera, bibliotekarie på Tensta bibliotek. Vad tänker du kring förslaget?
– Syftet är väl att vi ska ange papperslösa. Det är problematiskt hur lagen ska tillämpas om den blir verklighet.

Problematiskt, hur då?
– Hur ska man veta om någon är papperslös och om de har utvisningsbeslut? Ska vi misstänkliggöra våra besökare, göra någon typ av rasprofilering och anta att vissa är papperslösa och andra inte?

Hon anser att det även finns problem rent juridiskt.
– Jag är inte gränspolis, jag är bibliotekarie. Och jag är emot det oavsett om det blir lag eller inte. Det kvarstår vad de kan komma på för konsekvenser, säger hon per telefon.

Så som Bibliotekslagen är utformad i dag framgår bland annat att de kommunala folkbiblioteken ska vara ”tillgängliga för alla”.
– Förslaget är i strid med Bibliotekslagen, det går emot både våra olika yrkesetiska koder och mot våra intressen. Skola och bibliotek är inte sällan de verksamheter där exempelvis papperslösa barn kan behandlas och delta på lika villkor som sina jämnåriga, även för vuxna är det är plats dit de söker sig för samhällsvägledning, kunskapsinhämtning och språkinlärning när många andra dörrar stängs för dem.

Samtidigt säger hon att lagar är en tolkningsfråga, men att det ytterst handlar om etik.
– Tidöpartierna vill helt enkelt att offentligt anställda ska sparka neråt på en redan utsatt grupp, det kommer inte att hända. Jag med flera är aktiva i kampanjen ”Biblioteket anger inte”, andra yrkesgrupper inom offentlig sektor också och vi tänker göra allt i vår makt för att stoppa angiveri på våra medmänniskor.

Roya Hakimnia. Bild: Privat

En medicin utan etik skapar ohälsa, inte hälsa

Roya Hakimnia, läkare på Rinkeby vårdcentral, hur ser du på förslaget utifrån din position?
– Jag kommer aldrig att ange en patient. Jag studerade i över fem år för att hjälpa människor. ”Alltid trösta, ofta lindra, ibland bota”, var våra ledord. Angiveri är raka motsatsen till detta. Om lagen blir verklighet måste vi begå civil olydnad, det vet jag att många av mina kollegor i vården kommer att göra. Det är katastrof om människor kommer att bli rädda för att söka vård. Vi inom vården har en särskild skyldighet att protestera så vi kan få utföra våra yrken. En medicin utan etik skapar ohälsa, inte hälsa.


bild på man som sitter bredvid en laptop och framför en bokhylla
Daniel Forsman. Bild: Privat

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla

Daniel Forsman, stadsbibliotekarie och talesperson för biblioteksfrågor inom Stockholms stad, skriver i ett mejl:
”Vi följer noga utvecklingen och processen framåt. Det är starka reaktioner på förslaget och flera aktörer tar tydlig ställning emot. Stockholms stadsbibliotek är en politiskt styrd verksamhet och det rödgröna styret i staden har reagerat starkt på förslaget. I det formella remissarbetet och utformningen av lagförslaget förväntar jag mig att Stockholms stad och kulturförvaltningen kommer ha möjlighet att spela in våra erfarenheter med utgångspunkt i den nuvarande Bibliotekslagens grundprincip; biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.”

David Johansson

Med anledning av den föreslagna angiverilagen kommer en demonstration att hållas i Fatbursparken på Södermalm nu på söndag klockan 14.