Allt fler elever i Järvas grundskolor slutar nian med behörighet till gymnasiet och de genomsnittliga meritpoängen i områdets skolor närmar sig rikssnittet. Men de goda resultaten beror inte på några extra bidrag.
Alla skolor i Stockholm stad får skolpeng varje läsår, men olika belopp. Peter Fahlander, samordnare med ansvar för budget och uppföljningsprocessen på Utbildningsförvaltningen, säger att variationen beror på en mängd olika faktorer. En faktor som väger tungt är om skolan tar in elever som är ensamkommande flyktingbarn.
Peter Fahlander tycker att det är en rättvis mängd pengar som varje skola får. En utvärdering av underlaget gjordes 2018, den visade att systemet fungerade bra. Han ser inget behov av att göra ytterligare utvärdering då samma svar fortfarande gäller i dag.
Det viktigaste är bra och behöriga lärare
Enbacksskolan är den skola som sticker ut i Järvaområdet. Skolan har ett snitt på 255 meritpoäng för elever som slutar nian och samtliga elever på skolan är behöriga till vidare studier. Siffror som dels gör skolan bäst i lokalområdet och dels placerar den en bra bit över rikssnittet.
Christine Elm tillträdde som rektor i januari, enligt henne går den största förtjänsten till pedagogerna. Enbacksskolan har en hög grad behöriga lärare och ett lärarkår som är lojal till sin arbetsplats. Hon tycker att det viktigaste är bra och behöriga lärare.
– En skicklig pedagog med fokus på lärande är det absolut viktigaste för en elev. Man förlorar bara på att ha obehöriga lärare. Hellre kvalitet än kvantitet, säger Christine Elm.
Eleverna Tasmiah och Yadi, 15 år, håller med om att lärare är det viktigaste. Utvecklingen och kvaliteten på skolan är lärarnas förtjänst tycker Yadi.
– Att skolans meritpoäng blivit bättre ligger helt på lärarna. Har man inte kunskaperna så hjälper de dig personligen. Lärarna har verkligen passion för deras jobb, säger Yadi
Tasmiah instämmer med Yadi om att lärarna är viktiga men tycker också att skolan och eleverna har en bra studieteknik. Man får inte hålla på för mycket med lattjo lajban
– Går man på Enbacksskolan får man en bra studieteknik. Det underlättar ens lärande, säger Tasimiah.
Enbacksskolan är känd för sina traditioner, främst en mycket omtyckt årlig skidresa. Tasmiah och Yadi tycker att skidresan är något av det roligaste under skolåret. Men med den nya riktningen, mot en så kallad undervisningsfokuserad skolgång, är det inte längre säkert att skidresan blir av. Rektor Christine Elm är kluven till den typen av dyra utflykter.
– Det var det första de frågade mig när jag började. Jag vet inte – svarade jag, svarar hon på frågan om skidresans framtid.
Christine Elm tycker det är viktigt att tid och resurser faktiskt går till ren undervisning. Kommunala skolor får inte lov att marknadsföra sig på samma sätt som friskolor
– Man får inte hålla på för mycket med lattjo lajban. Eleverna har 178 skoldagar. Vårt uppdrag är att de faktiskt ska lära sig något, säger hon.
Något som Christine Elm är bekymrad över är att många elever drar sig till friskolor istället för de kommunala.
– Vi har så många elever i Tensta som inte går på vår skola. De går på friskolor och vill ha någonting annat. Det de inte förstår är att de kommunala skolorna är bra skolor. I dag handlar det om vem som visar flest ballonger när man gör reklam för skolan, säger hon.
Kommunala skolor får inte lov att marknadsföra sig på samma sätt som friskolor, något som kan snedvrida konkurrensen mellan skolorna. På till exempel Järvaveckan kan man skymta montrar med friskolor som ger ut godis och ballonger medans de kommunala skolorna delar bås med varandra och annan kommunal verksamhet.
– Man får inte bjuda på godis, man får inte ha ballonger. Man får inte ha någonting, säger Christine Elm.
Ossian Palmgren
Stella Reveman Cornell
Fredrik Udén Montalvo
Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras granskande artiklar under våren och sommaren.
