Grundlagen ger den eritreanska föreningen rätt att anordna kulturfestivalen på Järvafältet.
– Möjligheten för politiker att säga nej till offentliga arrangemang är icke-existerande, säger Anders Österberg (S), i Dagens Nyheter.
När det gäller att upplåta mark på Järvafältet så styrs det av lagstiftning, enligt biträdande finansborgarråd Anders Österberg.
– Trafikkontoret har lämnat in sitt yttrande till polisen, som fattar beslutet om att tillåta festivalen eller inte. Politiker bestämmer inte över det, säger han.
Staden ska endast bedöma ansökan utifrån praktiska förutsättningar, som trafik och ytans lämplighet för arrangemanget.
– Lagstiftningen är väldigt tydlig. Kommunalpolitiska ställningstaganden får inte inskränka de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna, säger Anders Österberg till DN.
Polisen gör bedömningen om säkerheten
Till Nyhetsbyrån Järva säger han att det är polisen som beviljar eller avslår tillstånd.
– Polisen gör bedömningen om säkerheten – och om de beviljar tillstånd ska de säkerställa att ordning och säkerhet kan garanteras. Jag förutsätter att polisen fattar ett klokt beslut.
Den eritreanska kulturfestivalen har anordnats på Järvafältet sedan 1990-talet. Det var i augusti förra året som hundratals drabbade samman i ett våldsamt upplopp under festivalens första dag. Bilar och tält sattes i brand och män beväpnade med basebollträn och andra tillhyggen slogs. Drygt 50 personer skadades och 140 avlägsnades från festivalområdet vid Eggeby gård.
– Det finns de som anser att arrangemanget ska stoppas för att det året innan blev attackerat. Men det är ett farligt prejudikat som kan få långtgående konsekvenser. Ska Pride nekas om de blir attackerade av homofober eller andra oliktänkande? Vad får det konsekvenser om partier arrangerar antifascistiska möten och dessa blir attackerade av nazister, säger Anders Österberg.
Kerstin Gustafsson Figueroa
Texten har uppdaterats.
