Medlemmar i fackförbunden Journalistförbundet och Akademikerförbundet SSR vittnar om stora problem i relationen mellan offentliganställda och medierna.
Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR och Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert riktar i en artikel i Dagens Samhälle skarp kritik mot beslutsfattare på statlig kommunal och regional nivå. ”Ni kan inte förbjuda era medarbetare att prata med medierna. Ni får inte eftersöka källor.”
Arbetsgivare som hindrar sina anställda från att prata med journalister och medarbetare som inte vågar ställa upp på intervju eller lämna ut uppgifter är vanligt förekommande, enligt fackförbundens ordföranden. Ofta hänvisas alla journalistiska frågor till en kommunikatör, men vem som helst har egentligen rätt att prata med journalister.
Faktum är att de myndigheter som begränsar sina anställda på det här sättet gör sig skyldiga till brott mot den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Alla offentligt anställda i Sverige har rätt att prata med journalister och lämna ut uppgifter. Och arbetsgivaren har ingen rätt att göra efterforskningar kring vem som sagt vad. Anställda får heller inte bestraffas av arbetsgivaren för att de pratat med medierna.
Meddelarfriheten finns för att förhindra och belysa korruption och missförhållanden. Erkers och Hyllert beskriver den som en säkerhetsventil i vårt demokratiska samhälle. Nödvändig, oavsett hur obekvämt det ibland kan vara för arbetsgivaren.
Anna Nygård
