De senaste åren har det talats mycket om att läsförmågan sjunker och nu föreslår regeringen att alla skolor ska ha rätt till ett bemannat skolbibliotek. En som välkomnar en sådan satsning är Enbacksskolans prisade skolbibliotekarie Cilla Dalén som snart går i pension.
Det är torsdag förmiddag och vi sätter oss ned i Enbacksskolans centralt belägna skolbibliotek. Just denna morgon är det helt tomt på elever.
– Igår hade vi 20 barn från fritids som kom hit, letade upp böcker och satte sig i olika hörn. Och så fick de filtar, det ville de ha fastän det var varmt. Sen när de hade läst en kvart fick de popcorn och lite äppeldricka, inleder Cilla Dalén och ska återkomma till vikten av lustfylld läsning lite senare.
Hon har nu varit på Enbacksskolan i fem år och trivs ”väldigt bra”. Dels för att hon har förutsättningar att göra ett bra jobb – en heltidstjänst och anslag som möjliggör inköp av böcker som unga vill läsa – dels att hon uppfattar eleverna som nyfikna och utåtriktade.
– Högstadieungdomar kan vara truliga, men jag tycker inte att det är så här. Det säger ofta besökare utifrån också.
Läsning är inte bara arbete, det måste också vara avkoppling och glädje
Även det kollegiala samarbetet är speciellt i Järva.
– För det är lite tuffare här, och då jobbar ju bara de som vill och har ett engagemang här. Då är det roligt att jobba.
Hon utvecklar det där med ”tuffare” något.
– Det är elever som kommer till skolan som kanske inte kan svenska så bra, som inte har föräldrar som kan hjälpa dem så mycket med studier. Vi vill ju att de ska ha goda resultat och då är det ett hårdare jobb att nå dit, det är jätteviktigt, fortsätter hon.
Som skolbibliotekarie får hon ofta ”hjälpa, serva, puffa, fortbilda och peppa” både elever, lärare och fritidspersonal.
– Läsning är inte bara arbete, det måste också vara avkoppling och glädje, annars blir det inte tillräckligt mycket läst.
Själv är hon uppvuxen i Bromma och har bott i Vällingby hela sitt vuxna liv. Först halvvägs in i det yrkesverksamma livet skolade hon om sig från barnskötare till skolbibliotekarie. Då hamnade hon i Järva. Vissa kommuner saknar helt skolbibliotekarie
– Jag blev färdigutbildad bibliotekarie 2007 och då ville jag gärna jobba i någon förort, eftersom jag vet att språket är otroligt viktigt. Och för att få ett gott språk måste man läsa många böcker. Det var grunden till att jag hamnade här och 2009 fick jag jobbet på Hjulsta grundskola.
Cilla är glad att hon jobbat på skolor som prioriterar skolbibliotekarier. Situationen på andra skolor inom staden, men inte minst ute i landet, kan vara dålig. Vissa kommuner saknar helt skolbibliotekarie trots att det enligt lagen ska finnas biblioteksverksamhet på varje enhet.
– Mötet mellan min, lärarnas och fritidsledarnas kompetens och fokus, tror jag är viktigt. Och hela bokbeståndet. Det tar tid att sköta om det, säger hon.
Regeringens nya proposition om stärkta skolbibliotek känns på så vis lovande.
– Det är helt nödvändigt, som jag ser det, i de här områdena där föräldrar kanske inte läser böcker på svenska högt för sina barn. Skolorna här får mer pengar för att eleverna har större behov och då är det väldigt illa när de prioriterar bort biblioteksverksamhet.
Även om bibliotekslagen gäller alla bibliotekarier finns ytterligare mål att förhålla sig till som skolbibliotekarie. All personal ska hjälpas åt att uppfylla läroplanen. För varje nytt ord man lär sig har man en ny möjlighet att tänka, även på modersmålen
– Jag jobbar mycket närmare lärare och möter alla elever. På folkbiblioteken är det upp till föräldrarna att gå dit med sina barn, eller att ungdomarna söker sig dit. Här är jag mitt i verksamheten och samarbetar med både lärare och fritidspersonal för att litteraturen och läsningen ska finnas med. Sedan har skolbibliotekarier ett uppdrag kring vad vi kallar MIK, media- och informationskunnighet, i läroplanen står det digital kompetens.
I sin egen tjänst har hon lagt stort fokus på läskunnighet och språket.
– Jag brukar tänka att för varje nytt ord man lär sig har man en ny möjlighet att tänka, även på modersmålen. Det är en jättefin kompetens som våra barn- och ungdomar har.
Via Mångspråksbiblioteket, en resurs för kommunala skolor i Stockholms stad, kan hon beställa böcker på olika språk.
– Om det kommer en ny elev som talar ett språk som vi inte haft tidigare, då kan jag höra av mig till dem och efter några veckor har vi böcker på det språket, säger hon.
De pedagogiska erfarenheter som Cilla Dalén samlat på sig under åren har även resulterat i ett par böcker för lärare, fritidspersonal och bibliotekarier. På Hjulsta grundskola drog hon till exempel i gång och drev arbetet med Världens ALMA, ett elevnära arbete om ALMA-prisets författare, i sex år och med avstamp i begrepp som läsglädje och läsfrämjande kom boken ”Världens bästa böcker – Läsglädje med ALMA” (2022). Hon har också skrivit ”Faktaboken i skolan – för läslust och lärande” (2024) som handlar om hur pedagoger i skolan kan arbeta med facklitteratur på olika sätt.
Hennes engagemang för läsfrämjande fortsätter även efter pensioneringen.
– Dels skriver jag väl lite till, dels håller jag lite föreläsningar för skolbiblioteksfolk och lärare. Och så har jag barnbarn och min gamla mamma.
En annan sak som lockar är organisationen ”Allas barnbarn”, där äldre personer går till förskolor och läser böcker högt.
– Det vore roligt att dra i gång, kanske nästa höst, och då är Tensta den självklara platsen, avslutar Cilla Dalén.
Cilla Dalén om:
*Varför skolbibliotek måste få fortsätta finnas…
– Det behövs en person som har fokus på språk och läsning och samarbetar med hela skolan; elever, lärare och fritids.
– Det finns inte bara en lösning på det stora samhälleliga problemet med läsförmågan som sjunker, med till och med högskoleelever som inte klarar studierna. Det måste till massor av läsfrämjande men också styrning tror jag.
*Råd till alla föräldrar:
Hjälp dina barn att avsätta tid för läsning och var nyfiken på vad de läser! Be dem berätta och gå med dem till folkbiblioteken, hjälp dem att hitta dit och visa att det är ett bra ställe att vara på när det är lov.
*Boktips (riktade till föräldrar):
För barn i lågstadieåldrar: Jacqueline Woodson Den dag du börjar
För barn i mellanstadieåldrar: Guus Kuijer Boken om allting
För barn i högstadieåldrar: Philip Pullmans Guldkompassen
David Johansson
