Inne i skogen, mellan Tensta och Akalla, har femton romer, EU-migranter, byggt en bosättning. Tidigt i morse inleddes stadens rivning.
- Det är löjligt att köra runt folk på det här sättet, säger Anne-Marie Grave från Föreningen Hem, som försökt stoppa avhysningen.
Det är torsdagsmorgon, klockan har inte blivit nio än. Men på grusvägen, nedanför E18 på Järvafältet, mellan Tensta och Akalla, står redan en grupp människor och väntar. Där finns två killar som kom med en gigantisk lastbil, som transporterar en grävskopa. Tre anställda arbetare vid Svevia väntar vid sin bil, det är de som ska röja med motorsåg. I en personbil anländer två män civilklädda män.
– De är från Exploateringskontoret, säger Uffe, en av arbetarna från Svevia, som tycker det räcker med förnamn.
Alla väntar på Kronofogden
Alla väntar på representanterna från Kronofogden. Innan de är på plats kan inte rivningen av romernas bosättning börja. I drygt tre år har Uffe och hans två kolleger arbetat åt Exploateringskontoret. Deras uppgift är att röja väg åt grävskopan, så att de tillfälliga bosättningarna kan rivas och röjas undan.
– Vi har säkert varit ute på sådana här uppdrag 100, kanske 120 gånger, under de här åren. Ungefär 60 procent söder om staden och resten på den här sidan. Ibland är det bara tält, som kan röjas undan med mankraft. Men det här är gediget byggda kojor, det kommer att ta tid att riva.
Han skakar på huvudet.
– Ja, det löser ju inga problem. De flyttar bara vidare.
Det går en vacker upparbetad stig in till bosättningen. Stigen är stenbelagd och går mellan björkar som nästan bildar en allé. Där inne, bland de sju, åtta kojorna, väntar Anne-Marie Grave och Sven Hovmöller från Föreningen Hem.
Anne-Marie Grave är en pensionerad sjuksköterska, som är aktiv i föreningslivet i Järva.
– Den här gruppen är helt bortglömd, ingen politiker vågar ta tag i detta, med något enstaka undantag. Det är ett slags etnisk rensning som pågår och det är illa. Fattigdom är inget brott. De kommer att komma tillbaka hur illa vi än behandlar dem, för det kan inte bli värre än i Rumänien.
Genom diskriminering och slaveri så har de hållits nere i generationer
Sven Hovmöller är också med i Föreningen Hem, som kämpar för romernas rättigheter.
– Vi måste hjälpa till så att Europas fattigaste människor får en chans att studera och klara sig. Genom diskriminering och slaveri så har de hållits nere i generationer och än idag förvägras de undervisning på olika sätt.
Det finns de som tror att tiggeriförbud skulle få iväg romerna.
– Det skulle inte hjälpa ett dugg. För de pantar burkar och jobbar, de får också jobb. De kommer faktiskt hit för att få jobb. Dessa ständiga flyttningar hindrar dem från att jobba, för att få behålla ett jobb behöver du någonstans att bo, säger Anne-Marie Grave.
Hon tycker att politikerna i Stockholm borde göra som de gjort i Göteborg.
– Där får de en egen billig camping, med elektricitet och vatten. Där kan de ställa upp sina husvagnar eller bygga sina hyddor. De är duktiga på att bygga.
Romerna som bott i kojorna är inte där. Några är visst hemma i Rumänien, andra har tagit med sig en del sina ägodelar. Men åtskilligt finns kvar. Kalsonger hänger på tork, skor och hushållsartiklar ligger spridda över området.
När de två representanterna från Kronofogden kommer in till platsen visar Anne-Marie brevet där Föreningen Hem har krävt att avhysningen inhiberas.
– Vi har varit här två gånger och pratat med fem olika personer. Kör inte det racet, säger en av representanterna från Kronofogden.
– Har ni haft tolk, frågar Anne-Marie.
– Svar nej, men vi har kommunicerat med dem. Utan problem. De har fått lapparna på rumänska.
Cirkus Stockholm! Är ni stolta?
– Men det är människor det handlar om! Det är deras bostäder! Ni måste fatta det någon gång!
– Vilken del av otillåten bosättning är det du inte förstår?
Anne-Marie Grave blir förbannad:
– Fattigdom är inget brott! Cirkus Stockholm! Är ni stolta?
Kronofogdens representanter ser sig omkring och nu hörs att motorsågarna har börjat användas. Första björken faller efter någon minut. Stigen måste breddas, annars kommer inte grävskopan fram.
Arbetet med rivningen av bosättningen. och bortforslandet av möbler och allt annat, beräknas ta två dagar.
Kerstin Gustafsson Figueroa
