För inte så länge sedan fanns tre matbutiker i Husby centrum; ICA, Salam Orient Livs vid stora torget och Tempo mittemot kyrkan. Nu är två borta, bara ICA är kvar.
Många i trakten saknar tiden före nedläggningarna. Vi låter kanske som de äldre som i alla lägen tycker att ”saker var bättre förr”, men vi har inte fel för det. Utbudet var större, vi hittade rätt bönor, ris, bröd, kryddor och behövde inte resa runt halva orten för att laga rätterna från hemlandet.
Men framförallt: konkurrens och priser hänger ihop. En ensam säljare på marknaden kan sätta priser fritt eftersom köparen saknar någon annanstans att gå. Jag kan inte mycket om ekonomi, men så mycket fattar jag. Om inte annat lärde jag mig det när Salam och Tempo försvann, för ICA blev inte direkt billigare.
ICA Husby har de senaste tre åren delat ut 4 miljoner kronor i vinst till ägaren
Så här hade det redan varit ett tag, vi började tvunget vänja oss. Så kom pandemin, sedan kriget i Ukraina. Global ekonomisk kris och här hemma spårade inflationen ur. Räntor, hyror, el, mat. Allt blev snabbt mycket dyrare, allt förutom priset för vårt arbete: lönerna hängde inte med. De som redan vände på kronorna fick leta annat att vända på.
ICA Husby då? De har de senaste tre åren delat ut 4 miljoner kronor i vinst till ägaren. Ren vinst alltså, inte inkomst av lön. Rätt bra pengar ändå, mitt i kristider.
”Vadå, vad är problemet? Ägaren har säkert kämpat hårt, tagit risker och förtjänat sin rikedom. Det är fritt fram för alla att göra likadant”.
Självklart kompis, den rike har förtjänat sin lott, liksom den fattige. Säg det till dina grannar: ensamstående föräldrar, långtidssjuka, fattigpensionärer, knegare…
Basar Gerecci
