Järva ska klimatanpassas för elva miljoner. Satsningen på stadsodling görs i dagsläget utan de lokala föreningarna.
– De involverar inte folk på riktigt, säger Damir Radovic.
En del av arbetet när Järva ska klimatanpassas är en satsning på stadsodling i området. Stadsdelsförvaltningen har ansökt och fått beviljat en miljon kronor till detta. De lokala föreningarna, med erfarenhet av odling, hoppas på att få bli delaktiga i projektet. Men de är inte förvånade över att de inte blivit tillfrågade ännu.
– Odlingsarbetet är ofta oregelbundet, det kommer någon sådan här satsning som sedan försvinner igen, säger Damir Radovic, som är aktiv i föreningen Det gror i betongen.
Ingen av de lokala föreningarna har blivit kontaktade
I ett mejl till Nyhetsbyrån Järva skriver ansvarige avdelningschef Adrian Göransson i Järva stadsdelsförvaltning att arbetet är igång. Satsningen kommer att fokusera på pallkrageodling och det ska finnas representanter på olika arrangemang för att prata om odling, som på Tensta vårfest tidigare i vår. Han skriver också att de söker efter föreningar i Järva som är intresserade av pallkrageodling.
Än så länge har dock ingen av de lokala föreningarna som Nyhetsbyrån Järva talat med blivit kontaktade gällande projektet.
Det är fritidsodling de håller på med, inte stadsodling
Rafael Altez från Den Gulliga Föreningen säger att satsningen inte kommer att påverka klimatkrisen. I den skala som satsningen görs är det snarare den sociala hållbarheten som kan påverkas positivt. Något han inte tycker är tillräckligt.
– Det är fritidsodling de håller på med, inte stadsodling. Det är inte seriöst. De lägger pengar på fel saker. Ge folk möjligheter att odla på riktigt, inte bara höra prat om odling, säger Rafael Altez.
Inte heller föreningen Geesgud har fått frågan om att vara med i satsningen, men de har ett brukaravtal med förvaltningen gällande pallkrageodling i Spånga by sedan tidigare.
– Vi har inte ens hört om den har satsningen förrän nu. Men vi har visat intresse att samarbeta med förvaltningen många gånger tidigare, säger Mariam Jallow från Geesgud.
Föreningarna är öppna för att samarbeta med stadsdelsförvaltningen om de blir tillfrågade. Många av föreningarna har flera idéer på hur man kan använda pengarna.
– Om politikerna inte vill prata med oss går de miste om mycket erfarenhet och kunskap, säger Rafael Altez.
Clara Krause
Läs även intervjun med miljö- och klimatborgarrådet Åsa Lindhagen och hur klimatanpassningen av parkleken Rinken ska gå till.
