Idag träder flera nya lagar i kraft. Förändringar som riskerar att öka utsattheten och lidandet hos många människor.
– Det handlar helt enkelt om att utvisa så många som möjligt och sprida rädsla och oro, säger advokat Silas Aliki.
Så sent som den 12 mars beslutade riksdagen att utvisningsbeslut kommer att bli permanenta för personer som inte kan eller vill lämna Sverige. Det har fram tills nu gått att söka asyl igen efter fyra år, om ens utvisningsbeslut inte gått att verkställa, men det blir nu omöjligt. Preskriptionstiden kommer också att höjas till fem år, men tiden börjar inte räknas förrän man lämnar landet.
En person som fått avslag på sin asylansökan kommer inte heller få söka arbetstillstånd utan att lämna Sverige. Det innebär att möjligheten till så kallat spårbyte försvinner. Det går inte att få sin ansökan omprövad även om förutsättningarna förändras.
Det de blivit lovade gäller inte längre trots att de gjort allt rätt
Advokat Silas Aliki som arbetar med asylrättsfrågor tror att lagändringen kommer göra att fler människor hamnar i permanent papperslöshet. Det gäller inte minst alla de barn som kommer att nekas en andra prövning trots att de vuxit upp i Sverige och har en stark anknytning hit.
– De här lagstiftningarna genomförs helt utan övergångsregler. Det innebär att personer som stannat kvar i Sverige och väntat på att beslut ska preskriberas kommer att fråntas möjligheten att söka på nytt, även om beslutet preskriberas alldeles snart. Dessutom betyder det att människor som arbetat med uppehållstillstånd de fått efter spårbyten drabbas retroaktivt, att det de blivit lovade inte längre gäller trots att de gjort allt rätt. Det visar att migrationspolitiken handlar väldigt lite om att komma åt det så kallade skuggsamhället – det handlar helt enkelt om att utvisa så många som möjligt och sprida rädsla och oro, säger Silas Aliki.
Trots att den så kallade angiverilagen som debatterades för ett par år sedan delvis stoppades, träder nu en väldigt snarlik lagförändring i kraft. Ett stort antal myndigheter, kommuner och regioner inklusive skola, socialtjänst och sjukvård blir från den 1 april skyldiga att lämna ut uppgifter till brottsbekämpande myndigheter som polisen, åklagarmyndigheten och Säpo. Även sekretesskyddade uppgifter ska lämnas ut om den brottsbekämpande myndigheten bedömer att deras arbete i fallet är viktigare än sekretessen.
Många kommer sannolikt att avstå från att söka stöd från skolan eller socialtjänsten
– Det är ett väldigt komplicerat lagstiftningspaket som riksdagen röstat igenom. Kärnan i det handlar dock om att kommuner, socialtjänst och myndigheter blir de brottsbekämpande myndigheternas förlängda arm. Många kommer sannolikt att avstå från att söka stöd från skolan eller socialtjänsten, exempelvis för att få hjälp med barn som hamnat i kriminella miljöer, när man vet att de är skyldiga att rapportera det man säger till polisen. Det skadar relationen mellan den enskilde och samhällets institutioner, säger Silas Aliki.
Lagarna för kameraövervakning förändras också den 1 april. Tidigare har den som velat sätta upp övervakningskameror behövt Integritetsskyddsmyndighetens godkännande, men nu slopas detta krav.
Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter som bedriver kameraövervakning får i och med nya lagen utökade befogenheter och de behöver inte heller informera om övervakningen i samma omfattning som tidigare. Exempelvis kommer de kunna bevaka från drönare och civila fordon utan att informera allmänheten.
Anna Nygård
